Baka baka liten kaka, och glöm den inte!
Nu när höstterminen i trean har dragit igång, drar även projektarbetena igång. Jag har valt att sammarbeta med min klasskomis Helenius! Det tog en jädrans tid att komma på bra förslag att arbeta med och tillslut fick vi helt enkelt bara ta och bestämma oss. Ett av förslagen var att göra en kokbok för barn och vuxna där vi skriver in i receptet vad barnet kan hjälpa till med vid matlagning. Eftersom jag passar barn varje måndag och Helena har småsystrar tyckte vi att det lät som en rimlig idé som vi tillsammans skulle kunna genomföra. Vi körde på den idén!
Till en början var vi båda supernöjda och tyckte att det skulle bli en hyfsad enkel uppgift, men nej! Vi insåg ganska snart att för att hinna få med några recept i boken skulle vi behöva laga tre recept i veckan med barn. Första dagen var igår. Vi åkte alltså hem till mina barnvakts-barn och tvingade med oss dem till affären för att handla, där den som betedde sig mest som ett barn var sura jag som behövde få i mig en macka och en yoghurt för att överhuvudtaget kunna betala i kassan utan att bli arg på något. När vi väl kom hem med alla varorna var det bara att sätta igång med baket och matlagandet. Resultatet blev väl sådär....en ugnspannkaka som bara smakade deg (en fördel var ändå att barn gillar deg så det uppskattades av dem), en efterrätt som faktiskt blev god, 40st jitterbuggar (en sorts marängkakor) och otroligt mjöliga barn. Helena och jag tyckte att det var en perfekt idé att ta med kakorna och sälja dem i personalrummet för att tjäna in pengar till studentflaket, som vi i klassen gör varje vecka, så när vi lämnade barnen för att åka vidare till en filmkväll tog vi med oss de 40 kakorna. Super! Men nej, imorse, när jag sitter i skolan på min första lektion kommer jag på att vi glömt kvar kakorna på filmkvällen! Fasen också, jag som skällt ut alla som inte tagit med sig kakor när de sagt att de kan baka till personalrummet.....inte bra! Men men, det fanns inte så mycket annat att göra än att skamset be om uräkt och erbjuda mig att baka en annan gång...
God natt! Pussen o kramis
Till en början var vi båda supernöjda och tyckte att det skulle bli en hyfsad enkel uppgift, men nej! Vi insåg ganska snart att för att hinna få med några recept i boken skulle vi behöva laga tre recept i veckan med barn. Första dagen var igår. Vi åkte alltså hem till mina barnvakts-barn och tvingade med oss dem till affären för att handla, där den som betedde sig mest som ett barn var sura jag som behövde få i mig en macka och en yoghurt för att överhuvudtaget kunna betala i kassan utan att bli arg på något. När vi väl kom hem med alla varorna var det bara att sätta igång med baket och matlagandet. Resultatet blev väl sådär....en ugnspannkaka som bara smakade deg (en fördel var ändå att barn gillar deg så det uppskattades av dem), en efterrätt som faktiskt blev god, 40st jitterbuggar (en sorts marängkakor) och otroligt mjöliga barn. Helena och jag tyckte att det var en perfekt idé att ta med kakorna och sälja dem i personalrummet för att tjäna in pengar till studentflaket, som vi i klassen gör varje vecka, så när vi lämnade barnen för att åka vidare till en filmkväll tog vi med oss de 40 kakorna. Super! Men nej, imorse, när jag sitter i skolan på min första lektion kommer jag på att vi glömt kvar kakorna på filmkvällen! Fasen också, jag som skällt ut alla som inte tagit med sig kakor när de sagt att de kan baka till personalrummet.....inte bra! Men men, det fanns inte så mycket annat att göra än att skamset be om uräkt och erbjuda mig att baka en annan gång...
God natt! Pussen o kramis
Kommentarer
Trackback
